Bhagavad Gītā Chapter 2, Verse 47: Krishna to Arjuna — Sāṅkhya-Yoga
Bhagavad Gītā 2.47
कर्मण्येवाधिकारस् ते मा फलेषु कदाचन ।
मा कर्मफलहेतुर् भूर् मा ते सङ्गो ऽस्त्वकर्मणि ॥
karm← karman(144 verses)locative neuter singular nounaction, deed, the law of actionattested in commentariesadvaitaप्रवर्तते तदा कर्मफलस्यैव जन्मनोviśiṣṭādvaitaनित्यसत्त्वस्थस्य मुमुक्षोः ते कर्ममात्रे अधिकारःdvaitaप्रवर्तितुं शक्यन्ते अतस्तेषां कर्मण्यभिरुचिजननार्थं स्वर्गकामः आ.श्रौ.10bhaktiकृते तत्फलं स्यादेव भोजने कृते तृप्तिवदित्याशङ्क्याहaṇy ev← eva(174 verses)indeed, truly, only (emphatic particle)ādhikāras te← tvad(123 verses)genitive singular nounyou (2nd person pronoun stem) mā← mā(9 verses)do not (prohibitive); also: to measure (verbal root) phaleṣu← phala(34 verses)locative neuter plural nounfruit, resultattested in commentariesadvaitaअधिकारः अस्तु कर्मफलतृष्णा मा भूत् कदाचन कस्याञ्चिदप्यवस्थायामित्यर्थःviśiṣṭādvaitaन कदाचिद्dvaitaइति द्वयमुक्तम् तत्कथं न फलकामकर्तव्यतेत्येकस्यैव ग्रहणम् उच्यते फलकामकर्तव्यतानिषेधस्यैवात्र प्राधान्यात्कर्मण्येवाधिक kadācana← kadācana(2 verses)ever, at any timeattested in commentariesadvaitaकस्याञ्चिदप्यवस्थायामित्यर्थःadvaita-bhaktiकस्यांचिदप्यवस्थायां कर्मानुष्ठानात्प्रागूर्ध्वं तत्काले वाधिकारो मयेदं भोक्तव्यमिति बोधो मास्तु
mā karma← karman(144 verses)compound (compound member)action, deed, the law of actionattested in commentariesdvaitaकुर्वतां या निन्दा कृतायामिमां 2-phala← phala(34 verses)compound (compound member)fruit, result-hetu← hetu(7 verses)nominative masculine singular nouncause, reason, motiver bhū← √bhū(51 verses)past jus 2nd person singular verbto be, become; the earth (verbal root / noun)r mā te← tvad(123 verses)genitive singular nounyou (2nd person pronoun stem) saṅg← saṅga(20 verses)nominative masculine singular nounattachment, contact (= saṅga in earlier dict — alternate spelling)o 'stv akarmaṇi← akarman(6 verses)locative neuter singular nounnon-action (a- + karman)attested in commentariesadvaitaअकरणे प्रीतिर्मा भूत्viśiṣṭādvaitaअननुष्ठाने न योत्स्यामि इतिśuddhādvaitaच निषिद्धे परधर्मे सङ्गो मा तेऽस्तु
spoken
You have the right to act, never to the fruits of action. Never let the fruit be your motive, and never let inaction be your refuge.