Bhagavad Gītā Chapter 5, Verse 20: Krishna to Arjuna — Karma-Sannyāsa-Yoga
Bhagavad Gītā 5.20
न प्रहृष्येत् प्रियं प्राप्य नोद्विजेत् प्राप्य चाप्रियम् ।
स्थिरबुद्धिरसंमूढो ब्रह्मविद् ब्रह्मणि स्थितः ॥
na← na(252 verses)not (negation particle) prahṛṣyet← pra-√hṛṣ(2 verses)present optative 3rd person singular verb(pra- + hṛṣ: to be glad)attested in commentariesadvaitaप्रहर्षं न कुर्यात् प्रियम् इष्टं प्राप्य लब्ध्वाdvaitaइति सन्न्यासप्रपञ्चनमिति सूचितम् priyaṃ← priya(20 verses)accusative neuter singular noundear, belovedattested in commentariesadvaitaइष्टं प्राप्य लब्ध्वा prāpya← prāp(11 verses)convto obtain (pra- + √āp 'reach')attested in commentariesadvaitaलब्ध्वाviśiṣṭādvaitaहर्षोद्वेगौ न कुर्यात्bhaktiन प्रहृष्येन्न प्रहृष्टो हर्षवान्स्यात् nodvijet prāpya cāpriyam
sthira← sthira(7 verses)compound (compound member)firm, steady, fixed-buddhi← buddhi(48 verses)nominative masculine singular nounintellect, intelligence, discriminating facultyr asaṃ← asaṃmūḍha(3 verses)nominative masculine singular nounundeluded (a- + sam- + mūḍha, from √muh)mūḍho brahma← brahman(53 verses)compound (compound member)Brahman (the Absolute); also: the Veda; sacred utteranceattested in commentariesadvaita-bhaktiतस्मात्तद्रूपमात्मानं साक्षात्कुर्वन् दुःखेष्वनुद्विग्नमनाः सुखेषु विगतस्पृहः इत्यत्र व्याख्यातं पूर्वार्धम्vid← vid(21 verses)nominative masculine singular nounto know; to find (verbal root) brahmaṇi← brahman(53 verses)locative neuter singular nounBrahman (the Absolute); also: the Veda; sacred utteranceattested in commentariesadvaitaस्थितः अकर्मकृत् सर्वकर्मसंन्यासी इत्यर्थःकिञ्च ब्रह्मणि स्थितःviśiṣṭādvaitaस्थितः उपदेशेन ब्रह्मवित् सन् तस्मिन् ब्रह्मणि अभ्यासयुक्तःśuddhādvaitaयोगेन युक्तस्तदैक्यं प्राप्त आत्मा यस्य तथाभूतः सन्नक्षयं ब्रह्मसुखमनुभवतीत्यर्थःadvaita-bhaktiबुद्धिर्यस्य स तथा sthitaḥ← √sthā(27 verses)nominative masculine singular participle nounto stand, remain (verbal root)attested in commentariesadvaitaअकर्मकृत् सर्वकर्मसंन्यासी इत्यर्थःकिञ्च ब्रह्मणि स्थितःviśiṣṭādvaitaउपदेशेन ब्रह्मवित् सन् तस्मिन् ब्रह्मणि अभ्यासयुक्तःbhaktiस प्रियं प्राप्य न प्रहृष्येन्न प्रहृष्टो हर्षवान्स्यात्
spoken
A knower of Brahman neither swells at good fortune nor shrinks from misfortune, grounded in steady understanding, free from delusion, abiding in Brahman.