Bhagavad Gītā Chapter 18, Verse 48: Krishna to ArjunaMokṣa-Sannyāsa-Yoga

Bhagavad Gītā 18.48Chapter 18 · Mokṣa-Sannyāsa-Yoga · KrishnaArjuna · Kaunteya · anuṣṭubh
सहजं कर्म कौन्तेय सदोषमपि न त्यजेत्
सर्वारम्भा हि दोषेण धूमेनाग्निरिवावृताः
sahajaṃsahajaaccusative neuter singular nounborn together, innate (saha + ja) karmakarman(144 verses)accusative neuter singular nounaction, deed, the law of actionattested in commentariesadvaitaकौन्तेय सदोषमपि त्रिगुणात्मकत्वात् न त्यजेत्viśiṣṭādvaitaसदोषं सदुःखम्bhaktiसदोषमपि न त्यजेत्advaita-bhaktiसदोषमपि विहितहिंसायुक्तमपि ज्योतिष्टोमयुद्धादि न त्यजेदन्तःकरणशुद्धेः प्राग्भवानन्यो वा kaunteyakaunteya(25 verses)vocative masculine singular nounson of Kuntī (epithet of Arjuna)attested in commentariesadvaitaसदोषमपि त्रिगुणात्मकत्वात् न त्यजेत्advaita-bhakti, सहजं स्वभावजं कर्म सदोषमपि विहितहिंसायुक्तमपि ज्योतिष्टोमयुद्धादि न त्यजेदन्तःकरणशुद्धेः प्राग्भवानन्यो वा sadoṣamdoṣa(8 verses)accusative neuter singular nounfault, defect, sinapiapi(103 verses)also, even, although nana(252 verses)not (negation particle) tyajet√tyaj(6 verses)present optative 3rd person singular verbto abandon, give up, renounce (verbal root)attested in commentariesadvaita। सर्वारम्भाः आरभ्यन्त इति आरम्भाः, सर्वकर्माणि इत्येतत् प्रकरणात् ये केचित् आरम्भाः स्वधर्माः परधर्माश्च, ते सर्वे हि यviśiṣṭādvaita। ज्ञानयोगयोग्यः अपि कर्मयोगम् एव कुर्वीत इत्यर्थः। सर्वारम्भाः कर्मारम्भा ज्ञानारम्भाः च हि दोषेण दुःखेन धूमेन अग्निः इśuddhādvaita। ज्ञानित्वेऽपि कर्मकरणं श्रेयः लोकसङ्ग्रहस्य सिद्धत्वात्। यद्वा दोषपदं दुःखवचनम्, तथा च सर्वस्य ज्ञानस्य कर्मणो वाऽऽरम्bhakti। हि यस्मात् सर्वेऽप्यारम्भा दृष्टादृष्टार्थानि सर्वाण्यपि कर्माणि दोषेण केनचिदावृता व्याप्ता एव। यथा सहजेन धूमेनाग्निराadvaita-bhakti। सर्वकर्मत्यागासमर्थत्वात् सर्वकर्मत्यागसमर्थस्तु शुद्धान्तःकरणस्त्यजेदेवेत्यभिप्रायः।
sarvsarva(138 verses)compound (compound member)all, entireārambhāārambha(4 verses)nominative masculine plural nounbeginning, undertaking hihi(70 verses)for, indeed, because (particle) doṣeṇadoṣa(8 verses)instrumental masculine singular nounfault, defect, sinattested in commentariesadvaitaधूमेन सहजेन अग्निरिव, आवृताःviśiṣṭādvaitaदुःखेन धूमेन अग्निः इव आवृताःbhaktiकेनचिदावृता व्याप्ता एव dhūmendhūma(3 verses)instrumental masculine singular nounsmokeattested in commentariesadvaitaसहजेन अग्निरिव, आवृताःviśiṣṭādvaitaअग्निः इव आवृताःāgniriviva(17 verses)like, as ifāvṛtāḥ√āvṛ(7 verses)nominative masculine plural participle nounto cover, conceal (ā- + √vṛ)
spokensingle-voice recital; rendered via IndicF5 conditioned on a Sanskrit reference clip
meaning

Don't abandon the work born of your own nature, Arjuna, even when it carries fault, for every undertaking is touched by defect as fire is wrapped in smoke.